Visste du att samhället vi lever i och din hjärna är designade för att du ska behålla eller öka i vikt?
Det beror på att samhället i mångt och mycket är utformat som en obesogen miljö. Med en obesogen miljö menas en fysisk och social livsmiljö som främjar viktuppgång och uppmuntrar till överkonsumtion av mat och minskad rörelse. I dagens Sverige har mer än hälften av den vuxna befolkningen och ungefär en femtedel av barn och unga övervikt eller obesitas (fetma).
Förekomsten av övervikt och obesitas fortsätter dessutom att öka, vilket är en tydlig indikation på att vi lever i en miljö som främjar viktuppgång. Den fysiska livsmiljön omfattas av människors tillgång till mat och möjlighet till fysisk aktivitet, exempelvis men vilket utbud som finns i butiker och naturmiljöer. Med den sociala miljön menas exempelvis normer, marknadsföring och prissättning.
Faktorer som kan bidra till en obesogen miljö:
- Fysisk livsmiljö (tillgång till mat och möjlighet till fysisk aktivitet)
- Social miljön (normer, marknadsföring och prissättning)
- Matmiljö (utbud, pris, smak, tillgänglighet, kultur och socioekonomi)
Det finns många faktorer i vår matmiljö som påverkar vad vi äter och kan öka risken för ohälsa, exempelvis utbud, pris, smak, tillgänglighet, kultur och normer. Såväl exponeringen som utbudet av mat och dryck är något helt annat idag jämfört med för 30-40 år sedan. I dagens samhälle exponeras vi för mat och dryck i fler sammanhang jämfört med tidigare, exempelvis behöver du inte gå till livsmedelsaffären utan nu kan du handla livsmedel i exempelvis bygghandeln.
Något som har stor betydelse för vårt köpbeteende och matkonsumtion är antalen samt närheten till olika inköpsställen. Även marknadsföring påverkar vår konsumtion genom att vi ofta exponeras för reklam om mat och dryck.
Genom den tekniska utvecklingen som skett behöver vi idag inte vara lika fysiskt aktiva. Tillgången till datorer och mobiltelefoner påverkar vårt beteende och främjar stillasittande. Om fysisk aktivitet inte förekommer under arbets- och skoldagen faller ett tyngre ansvar på dig som individ att kompensera med mer fysisk aktivitet på fritiden.
Det är ofta konkurrens om marken i tätorter, vilket bidrar till att många människor kan ha långt till närmsta grönområde. I glesbygden finns det grönområden men istället är det långa avstånd, vilket bidrar till ett beroende av biltransporter.
Även ditt arv spelar roll. När människan levde på savannen var det människorna som klarade av att hitta mest mat och spara energi som överlevde. Därför jobbar din hjärna emot dig. I alla beslut du tar så vill din hjärna och din kropp spara energi. När hjärnan märker att kroppen går ner i vikt ökar hungerkänslorna samtidigt som mättnadskänslorna minskar. Även din förbränning går ner och dina tankar på mat ökar. Detta är något fysiologiskt som händer automatiskt i kroppen och är inte kopplat till din viljestyrka eller motståndskraft, vilket är en vanlig missuppfattning.
I det samhälle vi har idag där mat alltid finns tillgänglig och med tanke på hur våra hjärnor fungerar är det inte konstigt att förekomsten av övervikt och obesitas ökar. Allt mer ansvar faller på individen, samtidigt som incitamenten för att äta hälsosam mat och vara fysiskt aktiv minskar. Genom att lära sig navigera och förhålla sig genom den obesogena miljön kan man göra mycket för sin hälsa. I nästa inlägg får du lära dig om just detta och hur du kan leva i ett obesogent samhälle.
