Matvanor är mycket viktiga när det gäller förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2. Det är matvanorna som helhet, det s.k. kostmönstret, som med störst sannolikhet spelar den mest avgörande rollen för att förebygga ohälsa, inte enskilda livsmedel.
Kost som liknar traditionell medelhavskost, vilket även är fallet för de Nordiska näringsrekommendationerna, har bäst vetenskapligt stöd när det gäller både förebyggande och behandling av för hjärt-kärlsjukdom och minskad risk för diabetes typ 2. Denna typ av kost minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom oberoende av graden av fysisk aktivitet, rökning, obesitas eller andra riskfaktorer.
Kost som minskar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom karaktäriseras av:
bas bestående av vegetabiliska råvaror som grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter, fullkorn och vegetabiliska oljor som rapsolja och olivolja i matlagning
medelhögt intag av fisk och skaldjur
lågt till medelhögt intag av mejeriprodukter
Denna typ av kost innebär ett högt intag oprocessade livsmedel rika på vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer samt fetter och protein från växtriket och fisk. Den har positiva effekter på blodsocker, blodfetter, blodtryck, bukfetma och viktkontroll, men effekterna tycks även delvis kunna uppnås utan viktminskning. I en stor spansk studie minskade medelhavskost berikad med olivolja eller nötter risken för hjärtinfarkt eller stroke med 30 % och halverade risken för diabetes typ 2 hos högriskindivider. Samma typ av kostmönster minskar även risken för depression, vissa cancerformer och demenssjukdomar.
Kost som innehåller mycket processad, friterad och fiberfattig mat med hög andel rött kött, salt, socker och fetter från djurriket samt alkohol ökar istället risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.
Det saknas kontrollerade långtidsstudier när det gäller hälsoeffekter av extrema lågkolhydratkoster. De studier som finns på området, speciellt på lågkolhydratkoster med mycket animaliskt fett (smör, grädde mm) och rött kött, indikerar hälsorisker i form av försämrad kärlfunktion, höga blodfetter (f.a. LDL-kolesterol) samt ökad risk för diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdom och tjocktarmscancer. Om dessa koster däremot innehåller mest omättade fetter och vegetabiliskt protein verkar inte risken för hjärt-kärlsjukdom öka.
Kost med hög halt fetter och proteiner från djurriket i kombination med lite kolhydrater har medfört ökad risk för diabetes typ 2 hos kvinnor som tidigare haft graviditetsdiabetes. Denna riskökning sågs inte när fett och proteiner istället kom från växtriket. I en stor spansk studie halverades risken för diabetes typ 2 hos högriskindivider som åt medelhavskost berikad med olivolja eller nötter, till skillnad från kontrollgruppen som åt lågfettskost.
LCHF-dieten (lågkolhydratkost med hög fetthalt) har visat kortsiktiga positiva effekter på viktminskning och blodsockerkontroll för diabetespatienter, men också negativa effekter i form av försämrad kärlfunktion (elasticitet), lågt fiberintag och högre nivåer av det dåliga LDL-kolesterolet. Långsiktiga effekter på vikt och glukoskontroll efter 12 månader, samt effekter på hjärt- och kärlsjukdom på sikt är mer osäkra. När det gäller nationella kostrekommendationer vid diabetes typ 2, så kan flera koster som är relativt lika varandra, rekommenderas. Dessa koster har egenskaper som överensstämmer med den ovanför beskrivna hälsosamma kosthållningen. Vill du läsa mer om dessa koster så hittar du mer information i Socialstyrelsens rapport här.
Förutom hälsosamma livsmedelsval bör kostbehandling alltid fokusera på viktkontroll (anpassat energiintag) dvs. förebygga eller behandla övervikt eller obesitas samt individanpassas för individens vardag och preferenser, för att livsstilsförändring ska bli hållbart.
Viktminskning på 5-10 % vid övervikt/obesitas har betydelsefulla effekter på blodsocker och blodfetter samt förbättrar insulinkänslighet i muskler och lever. Viktnedgång vid övervikt resulterar i minskning av bukfetma (visceralt fett) och därmed mindre insulinresistens. Därför är anpassat energiintag och viktkontroll av stor betydelse vid behandling av diabetes typ 2. Viktnedgång vid obesitas och diabetes typ 2 med hjälp av lågkaloridiet kan få diabetes att gå tillbaka (s.k. remission).
Blodtryck och nivåer att det dåliga LDL-kolesterolet påverkas inte i samma grad av viktminskning och där spelar andra livsstilsfaktorer som t.ex. fettkvalitet för sänkning av LDL och intag av salt för blodtrycket, en större roll.
Viktminskning och ökad fysisk aktivitet har stora effekter på förbättring av insulinnivåer och blodglukosnivåer och kan även minska graden av leverförfettning och förbättra blodfetter.
1. Näringslära för högskolan. Christina Berg, Lars Ellegård, Christel Larsson. Sjunde upplagan. Liber.
2. Läkartidningen. 2018,115:EY33. Prevention av diabetes typ 2 med fysisk aktivitet och hälsosam mat. Artikel av Mai-Lis Hellénius (professor, överläkare) https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2018/02/prevention-av-diabetes-typ-2-med-fysisk-aktivitet-och-halsosam-mat/
3. Mat och hälsa: en klinisk handbok. Tommy Cederholm, Elisabet Rothenberg. Upplaga 1. Studentlitteratur AB. 2015-04-10. ISBN 9789144083575.
4. PREDIMED-studien www.predimed.se
5. Leva livet: hälsa, mat & välmående för andra halvan av livet. Mai-Lis Hellénius, Tommy Cederholm, Harry Flam. Tukan förlag. Utgivningsdatum 2020-08-2
6. ISBN 9789179852542.6. Nutritionsfakta (https://nutritionsfakta.se) Mat och fysisk aktivitet är båda avgörande för hälsan. https://nutritionsfakta.se/2018/11/07/mat-och-fysisk-aktivitet-ar-bada-avgorande-for-halsan/ Publicerat 2018-11-07.
7. PREDIMED-studien www.predimed.se
8. Brouns, F. Overweight and diabetes prevention: is a low‐carbohydrate‐high‐fat diet recommendable? Eur. J. Nutr. 2018, 57.
9. Diabetes och metabola syndromet. Fredrik H Nyström, Christian Berne, Peter M Nilsson, Mats Börjesson, Elin Dybjer. Studentlitteratur AB. Utgivningsdatum 2019-03-07.
