Hjärt-och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, är den största folksjukdomen i landet och den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i den övriga världen. Även om förekomsten har minskat de senaste decennierna, lever över två miljoner människor i Sverige med någon typ av hjärt-och kärlsjukdom och omkring 30 000 dör av det varje år.
Trots hög förekomst, kan många fall av hjärt-kärlsjukdom, inklusive mer än 90 % av alla hjärtinfarkter, förebyggas. Förändring av levnadsvanor som medför hälsorisker, skulle kunna förebygga minst 80 % av alla fall av hjärt-och kärlsjukdom. Samtidigt ökar riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes idag. Det positiva är att de flesta riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom är livsstilsrelaterade och därmed går att påverka!
Riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom kan indelas i:
Påverkbara riskfaktorer som obesitas (särskilt bukfetma), blodfettsrubbningar, högt blodtryck, nedsatt glukostolerans (prediabetes) eller diabetes typ 2, kost, rökning, alkoholintag, låg fysisk aktivitet, depression/utmattningssyndrom, psykosocial stress (familj/hemmet, arbete/skift-/nattarbete, social isolering, låg social klass/ekonomi), dålig sömn (sömnapné), annan sjukdom och användning av vissa läkemedel.
Icke-påverkbara riskfaktorer: ärftlighet, ålder och manligt kön.
Många hjärt- och kärlsjukdomar är relaterade till en process som kallas för ateroskleros, även kallad för åderförkalkning eller åderförfettning.
Ett friskt blodkärl är elastisk, vilket underlättar blodcirkulationen. Fett, framför allt kolesterol, kan ansamlas i kärlväggen, vilket bidrar till inflammatorisk process som i sin tur leder till förhårdnad av kärlväggen på grund av bildning av s.k. plack. Placket består av fett, kalk och bindväv.
Placket gör att blodkärlen blir trånga och stela, vilket försämrar blodcirkulation och därmed syretillförsel till kroppens organ och vävnader. Denna förträngning kallas åderförfettning, åderförkalkning eller ateroskleros. Placket gör att hjärtat måste arbeta hårdare för att pressa blodet genom kärlen, vilket i längden kan försämra hjärtats funktion.
Det kan uppstå sprickor i placket, vilket leder till ökad koagulering av blodet. Detta medför risken för bildning av blodproppar. Blodproppar kan täppa till blodkärlen och orsaka syrebrist. Om syrebrist uppstår i ett av hjärtats kranskärl kan detta leda till att delar av hjärtmuskeln dör och man får en hjärtinfarkt. Detta är den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt. Plack kan också leda till kärlkramp genom att försvåra blodflödet till hjärtat.
Aterosklerosprocessen startar redan i 20 års-åldern. Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens stora befolkningsstudie SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar (ca 42 %) mellan 50 och 64 år, utan symptom på hjärtsjukdom, har synliga plack i hjärtats kranskärl, vilket pekar på betydelsen av tidiga insatser med fokus på levnadsvanor. Placket ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer samt debuterar ca 10 år tidigare hos kvinnor än hos män.
Riskfaktorer som påskyndar aterosklerosprocessen är ärftlighet, rökning, bukfetma, högt blodtryck, diabetes, blodfettsrubbningar, låg fysisk aktivitet och stress. Denna process kan bromsas och till och med gå tillbaka med hjälp av förändringar i levnadsvanor som t.ex. medelhavskostliknande hjärtvänlig kost.
Bukfetma (central obesitas) kan förekomma tillsammans med andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom som förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar, förhöjt blodsocker och insulinresistens (eller fullt utvecklad diabetes typ 2) och kallas då för metabola syndromet. Läs mer här om metabola syndromet. Vid metabola syndromet ökar inte bara risken för hjärt-kärlsjukdom (risken för hjärtinfarkt 5 ggr) och diabetes typ 2, utan även för demenssjukdom och vissa cancerformer. Dessa metabola störningar är sammankopplade med låggradig inflammation och försämringar av immunförsvaret.
Det finns en hel del saker som du själv kan göra för att minska din risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det är särskilt viktigt om du har hjärt- och kärlsjukdom i din nära släkt. Faktorer som regelbunden fysisk aktivitet, ett gott socialt nätverk och hjärtvänlig kost är skyddade. Om du redan har en hjärt- och kärlsjukdom kan du med hjälp av din livsstil minska risken att blir sämre.
Över häften av alla fall av kranskärlsjukdom och över 30 % av strokefallen i Sverige uppskattas bero på våra levnadsvanor enligt en aktuell rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE). Av alla levnadsvanor har ohälsosamma matvanor störst påverkan på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom i Sverige och kan kopplas till nästan hälften (46 %) av alla fall av kranskälhjärtsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt) och till ca 15 % av strokefallen.
Livsstilsförändringar som rökstopp, ökad fysisk aktivitet, kostomläggning, viktreduktion vid övervikt/obesitas och stresshantering tar alltmer central plats vid förebyggande av hjärt-och kärlsjukdom.
1. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård- Socialstyrelsen 2018. ISBN 978-91-7555-469-3 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
2. Hjärt- och lungfonden www.hjärt-lungfonden.se (bl.a. Hjärtrapporten 2019)
3. Praktisk medicin- Prevention vid hjärtkärlsjukdom. Preventiv kardiologi. Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/prevention-vid-hjartkarlsjukdom-riskfaktorer/
4. Näringslära för högskolan. Christina Berg, Lars Ellegård, Christel Larsson. Sjunde upplagan. Liber.
5. PREDIMED-studien www.predimed.se
6. Internetmedicin- metabola syndromet https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/diabetes/metabola-syndromet/
7. Michael Svenssons (forskare i Idrottsmedicin vid Umeå universitet) föreläsning för Eatit: Effekten av träning vid övervikt och metabolt syndrom.
8. Kostnader för hjärt-kärlsjukdom i Sverige 2019. IHE Rapport 2021:4, IHE, Lund, Sverige https://ihe.se/publicering/levnadsvanor-och-hjart-karlsjukdom/
