Obesitas

Obesitas är ett medicinskt tillstånd kännetecknat av överdriven kroppsfettansamling, mätt med BMI. Det är en kronisk sjukdom med komplexa orsaker. Behandlingen inkluderar kostförändringar, ökad fysisk aktivitet och ibland medicinsk eller kirurgisk intervention. Målet är att uppnå 5-10% viktnedgång och främja hälsosamma beteendeförändringar.På den här sidan kan du läsa vidare om obesitas.

Vad är Obesitas?

Obesitas, eller fetma, är en medicinsk term som beskriver ett allvarligt tillstånd av övervikt. Det definieras ofta med hjälp av kroppsmasseindex (BMI), där en BMI på 30 eller högre klassificeras som fetma. Obesitas kan uppstå av olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, livsstil, kost och brist på fysisk aktivitet.

Fetma är mer än bara ett estetiskt problem. Det kan medföra betydande risker för hälsan, inklusive hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa cancerformer och ledproblem. Dessutom kan det även påverka den psykiska hälsan och livskvaliteten negativt.

Varför får man obesitas?

Ett av de främsta skälen till obesitas är överskott av kalorier i förhållande till energiförbrukning. Det innebär att individer konsumerar mer kalorier än kroppen behöver för att upprätthålla en hälsosam vikt. Detta kan bero på ohälsosamma kostvanor som innehåller mycket energirik mat, inklusive processade livsmedel och sockerrika drycker. Samtidigt spelar brist på fysisk aktivitet en avgörande roll eftersom det resulterar i en otillräcklig kaloriförbränning.

Genetiska faktorer kan också påverka en persons benägenhet att utveckla obesitas. Vissa gener kan påverka ämnesomsättningen, fettlagringen och aptiten, vilket gör det svårare för vissa individer att bibehålla en hälsosam vikt. Dock är det viktigt att förstå att gener inte är den enskilda orsaken till obesitas; de interagerar med miljömässiga och beteendemässiga faktorer.

Den moderna miljön spelar också en betydande roll i utvecklingen av obesitas. Tillgång till kaloririk mat, stora portioner och en mer stillasittande livsstil är typiska drag i dagens samhälle. Dessutom påverkar marknadsföringen av ohälsosam mat och bristen på tillgång till näringsrik mat i vissa områden våra matvanor.

Vissa medicinska tillstånd och läkemedel kan också öka risken för obesitas. Hormonella obalanser, mediciner och vissa sjukdomar kan påverka ämnesomsättningen och fettlagringen i kroppen.

Hur vanligt är obesitas?

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ledde över 650 miljoner vuxna globalt av fetma år 2016. Denna siffra förväntas öka dramatiskt om inga åtgärder vidtas för att tackla problemet. Obesitas påverkar inte bara vuxna utan även barn och ungdomar. WHO rapporterade att över 340 miljoner barn och tonåringar i åldern 5 till 19 år var överviktiga eller feta år 2016.

Nivåerna av fetma varierar mellan regioner och länder, och faktorer som socioekonomisk status, tillgång till hälsosam mat, livsstil och genetik påverkar förekomsten av obesitas. Vissa regioner, såsom Nordamerika, Västeuropa och Oceanien, har högre fetmaprevalens jämfört med andra delar av världen.

Hur behandlas obesitas?

Behandlingen av obesitas kräver en holistisk och skräddarsydd strategi för att uppnå en hälsosam vikt och förbättra övergripande hälsa. De centrala behandlingsmetoderna inkluderar:

Kostförändringar: Att ändra kostvanor för att främja viktminskning och bibehålla en hälsosam vikt genom att minska kaloriintaget och inkludera näringsrik mat som frukt, grönsaker och magra proteinkällor.
Ökad fysisk aktivitet: Att införa regelbunden fysisk aktivitet för att bränna kalorier och förbättra ämnesomsättningen.
Beteendeförändringar: Att identifiera och hantera beteendemässiga faktorer som kan påverka ätande och etablera hälsosamma rutiner för kost och motion.
Medicinsk intervention: I vissa fall kan medicinska åtgärder, inklusive läkemedelsbehandling och kirurgi, övervägas under överinseende av en läkare.
Stöd och uppföljning: Kontinuerligt stöd från hälsoexperter och möjligheten att delta i stödgrupper och kostrådgivning kan vara en viktig del av behandlingen.

Obesitas är en komplex medicinsk utmaning som inte enbart handlar om utseende utan om hälsa och välbefinnande. Att ta itu med obesitas kräver en mångfacetterad strategi och professionellt stöd om så behövs för att uppnå långsiktiga hälsoförbättringar.

Vad betyder obesitas?

Obesitas är ett medicinskt term som betyder att man har en överdriven mängd kroppsfett. Detta tillstånd mäts ofta med något som kallas kroppsmasseindex (BMI), där en person med ett BMI på 30. Även om BMI är ett trubbigt mått ger detta en indikation.

Det är viktigt att notera att obesitas inte bara handlar om utseende. Det är ett seriöst hälsotillstånd som kan leda till eller förvärra andra hälsoproblem, som hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och vissa typer av cancer.

Är obesitas en sjukdom?

Ja, obesitas betraktas som en sjukdom enligt definitioner från Världshälsoorganisationen (WHO) och andra medicinska organisationer runt om i världen. Obesitas är inte enbart en fråga om att ha överskott av kroppsfett; det är en kronisk sjukdom som kännetecknas av en överdriven ackumulering av fettvävnad.

Obesitas är en riskfaktor som kan leda till en rad allvarliga hälsoproblem, inklusive hjärtsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och andningsproblem. Dessutom kan obesitas negativt påverka den psykiska hälsan, inklusive risker för depression och minskad livskvalitet.

Trots att obesitas klassificeras som en sjukdom, är det viktigt att förstå att den kan förebyggas och behandlas. Åtgärder inkluderar oftast ändringar i kost och ökad fysisk aktivitet, men kan också omfatta medicinering eller i vissa fall kirurgi. Om du är bekymrad över din vikt, är det bäst att diskutera dina frågor med en professionell vårdgivare som kan erbjuda råd och stöd.

Är Obesitas farligt?

Obesitas innebär en betydande hälsorisk och kan ha allvarliga konsekvenser för en individs totala hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att förstå att fetma inte enbart handlar om utseende eller estetik, utan det är ett medicinskt tillstånd som kan påverka kroppens funktioner på många olika sätt. Här är några av de potentiella riskerna med obesitas:

Ökad Risk för Kroniska Sjukdomar: Personer med obesitas löper en högre risk för att utveckla allvarliga hälsotillstånd, inklusive hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa cancerformer, stroke, sömnapné och ledproblem. Dessa sjukdomar kan i sin tur leda till livshotande komplikationer och försämrad livskvalitet.

Påverkan på Psykisk Hälsa: Obesitas kan påverka den psykiska hälsan och leda till lågt självförtroende, depression, ångest och social isolering. Stigmat och fördomar som är förknippade med övervikt och fetma kan ytterligare förvärra den psykiska belastningen.

Metabola Konsekvenser: Fetma kan rubba den metaboliska balansen i kroppen och leda till insulinresistens, höjda blodsockernivåer och rubbningar i lipidprofilen. Detta ökar risken för utveckling av typ 2-diabetes och andra metaboliska sjukdomar.

Belastning på Lederna: Övervikt och fetma utsätter lederna, särskilt knän och höfter, för extra belastning. Detta kan leda till ledskador, artros och kronisk smärta.

Förkortad Livslängd: Studier visar att personer med obesitas har en ökad risk för tidig död och en förkortad livslängd jämfört med personer med normal vikt. Därför är det viktigt att hantera och behandla fetma för att minska risken för allvarliga hälsokomplikationer.

Vilken hjälp finns det för obesitas?

Det finns många olika former av hjälp tillgängliga för personer som kämpar med obesitas. Det är viktigt att komma ihåg att varje individ är unik och att det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Här är några vanliga former av hjälp:

Hälso- och Sjukvårdspersonal: Läkare, dietister, psykologer och fysioterapeuter kan alla spela en roll i behandlingen av obesitas. De kan hjälpa till att utforma en personlig plan, ge råd och stöd, och övervaka framsteg.

Självhjälpsgrupper och Stödgrupper: Att dela erfarenheter och lösningar med andra som har liknande utmaningar kan vara mycket hjälpsamt. Det finns många grupper både online och offline.

Medicinering: Vissa människor kan dra nytta av mediciner som hjälper till att kontrollera hunger, öka mättnad eller minska absorptionen av vissa näringsämnen. Dessa mediciner bör endast användas under övervakning av en läkare.

Viktminskningskirurgi: För vissa människor med allvarlig obesitas kan kirurgi vara ett alternativ. Det finns olika typer av operationer, inklusive gastric bypass och gastric sleeve, som kan hjälpa till att minska kroppsvikten och minska riskerna för relaterade hälsoproblem.

Digitala Verktyg och Appar: Det finns nu många digitala verktyg och appar som kan hjälpa till att spåra matintag, fysisk aktiv

Övervikt och obesitas vid graviditet

Att ha övervikt eller obesitas under graviditeten kan öka risken för vissa hälsoproblem. Det är viktigt att förstå att många kvinnor med övervikt eller obesitas fortfarande har normala graviditeter och får friska barn. Trots detta finns det ökad risk för komplikationer, och det är därför viktigt att vara medveten om dessa risker och ta hand om sig själv och sitt barn på bästa sätt.

Potentiella Problem under Graviditeten

Graviditetsdiabetes: Kvinnor som är överviktiga eller har obesitas löper en större risk att utveckla graviditetsdiabetes. Detta tillstånd kan leda till tidig födsel och andra komplikationer.

Högt Blodtryck och Preeklampsi: Högt blodtryck och preeklampsi är vanligare hos kvinnor med övervikt eller obesitas under graviditeten. Dessa tillstånd kan leda till allvarliga komplikationer för både modern och barnet.

Större Barn: Kvinnor med övervikt eller obesitas har en ökad risk att föda större barn med hög födelsevikt. Detta kan leda till komplikationer under förlossningen och öka risken för att barnet utvecklar övervikt senare i livet.

Ökad Risk för Kejsarsnitt: Kvinnor med övervikt eller obesitas har en högre sannolikhet att behöva genomgå ett kejsarsnitt. Återhämtningen från kejsarsnitt kan vara mer utmanande för kvinnor med högre kroppsvikt

Riskminimering under Graviditeten

För att minimera dessa risker kan det vara till hjälp att planera graviditeten tillsammans med en hälso- och sjukvårdspersonal. Det är också viktigt att sträva efter en hälsosam viktökning under graviditeten, äta en näringsrik kost, vara fysiskt aktiv och följa alla rekommenderade graviditetskontroller. Det är viktigt att förstå att det inte finns en universell lösning som passar alla, så det är avgörande att diskutera dina individuella behov och risker med din läkare eller barnmorska.

Obesitas och hjärt och kärlsjukdomar

Obesitas är starkt kopplad till både diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Låt oss utforska varför:

Diabetes: Typ 2-diabetes, som påverkar kroppens förmåga att använda insulin och reglera blodsockernivåer, är nära kopplad till obesitas. Övervikt och obesitas är faktiskt de främsta riskfaktorerna för typ 2-diabetes. Fettvävnad, särskilt runt midjan, kan göra cellerna mer resistenta mot insulin, vilket ökar risken för att utveckla denna sjukdom.

‍Hjärt-Kärlsjukdomar: Obesitas påverkar hjärtat och blodkärlen på flera sätt. För det första kan det leda till högt blodtryck, eftersom hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blod till alla celler i kroppen. För det andra kan det leda till höga kolesterolnivåer och triglycerider, vilket kan bidra till åderförkalkning, där fett och kolesterol ansamlas i blodkärlen och gör dem smalare. Detta ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

För att hantera vikten och minska riskerna är det viktigt att följa en hälsosam kost och engagera sig i regelbunden fysisk aktivitet. Det är också nödvändigt att genomgå regelbundna kontroller och screeningar, särskilt om du har obesitas. Om du oroar dig över din vikt och dina risker för dessa sjukdomar bör du rådfråga en hälso- och sjukvårdspersonal för stöd och rådgivning, eller överväga att söka hjälp från en dietist.

Evidens för att behandla obesitas

Obesitas betraktas nu som en kronisk sjukdom, vilket framhäver att det är ett sjäukdomstillstånd i sig och inte enbart en riskfaktor för andra sjukdomar (1,2). Det tidigare enkelspåriga synsättet på behandling av obesitas har också reviderats. Det innebar att man försökte lösa problemet genom att anta att personer med obesitas saknade disciplin och viljestyrka. Idag förstår vi att obesitas är resultatet av en komplex interaktion mellan genetiska, fysiologiska, psykologiska och samhälleliga faktorer. Att kalla det en kronisk sjukdom betonar att obesitas har en långvarig förlopp och inte kan botas enbart genom kortsiktiga dieter eller livsstilsförändringar som inte kan bibehållas på lång sikt. Som ett resultat av detta har behandlingsmetoderna för obesitas blivit mer mångfacetterade, nyanserade och inriktade på långsiktiga resultat. Även om kalorireduktion fortfarande är en central komponent i behandlingen, kompletteras den nu med insikter från modern nutritionsforskning, endokrinologi och beteendevetenskap.

I Sverige finns det nu regionala behandlingsrekommendationer samt nationella riktlinjer från Socialstyrelsen som utfärdades 2022 (3).

De regionala riktlinjerna innehåller råd om behandling med fokus på livsstilsförändring och beteendeterapi, alternativt kirurgiska ingrepp för vissa fall. För den icke-kirurgiska behandlingen rekommenderas multidisciplinära insatser som inkluderar kostförändringar och ökad fysisk aktivitet. Dessutom bör beteendeterapeutisk kompetens vara tillgänglig (3). Förväntad viktnedgång efter två år uppskattas i genomsnitt vara cirka 5-10 procent av den ursprungliga kroppsvikten (3).

De europeiska riktlinjerna för behandling av obesitas rekommenderar, i kombination eller individuellt, behandling som involverar näringslära, fysisk aktivitet, kognitiv beteendeterapi, läkemedelsbehandling, kirurgi och behandling av eventuell samexistens av andra sjukdomar (4). Dessa riktlinjer framhäver att behandlingens mål inte enbart är att uppnå viktminskning. En minskning på 5-10 procent av kroppsvikten markerar en signifikant minskad risk för flera komplikationer. Dessutom betonas ökning av fysisk aktivitet och hälsofrämjande effekter för kroppens funktion (4).

Referenser

1. Burki T. European Commission classifies obesity as a chronic disease. Lancet Diabetes Endocrinol. 2021;9(7):418. doi:10.1016/S2213-8587(21)00145-5

2. Nationella riktlinjer för vård vid obesitas – socialstyrelsen.se https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/obesitas/. Acessed 2022-10-25

3.Övervikt och fetma hos vuxna - Viss.nu. https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/overvikt-och-fetma-hos-vuxna. Accessed January 28, 2022.

4. Yumuk V, Tsigos C, Fried M, et al. European Guidelines for Obesity Management in Adults. Obes Facts. 2015;8 (6):402-424. doi:10.1159/000442721

5.The National Weight Control Registry. (åtkomst 2023-03-19). https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK221839/
2.Gardner, C. D., Trepanowski, J. F., Del Gobbo, L. C., Hauser, M. E., Rigdon, J., Ioannidis, J. P. A., ... & King, A. C. (2018). Effect of low-fat vs low-carbohydrate diet on 12-month weight loss in overweight adults and the association with genotype pattern or insulin secretion. The DIETFITS randomized clinical trial. JAMA, 319(7), 667-679. doi: 10.1001/jama.2018.0245

‍